Mongoliet har några av världens hårdaste vintrar. Ulaanbaatar är världens kallaste huvudstad. I januari ligger medeltemperaturen kring -20 till -25 grader, och de kallaste nätterna når ner mot -40. Ute på stäppen finns inget lä.
Ändå lever nomadfamiljerna ute med sina djur året runt. Det är djurens ull som gör det möjligt.
Två sorters hår
En mongolisk kashmirget har två lager. Ytterst sitter de långa, grova täckhåren, som tar emot vind och snö. Under dem sitter underullen, ett tätt lager av mycket fina, krusiga fibrer som håller kvar värmen. Det är underullen som blir kashmir.
Jaken och den tvåpuckliga kamelen är uppbyggda på samma sätt. Båda fäller underullen på våren, kamelen i stora tussar.
Det är dagsljuset som sätter igång det
Det är inte bara kylan som får underullen att växa. Forskning på kashmirgetter visar att det är dagslängden. När dagarna blir kortare efter midsommar börjar hårsäckarna producera underull, och den växer under hösten och vintern. När dagarna blir långa igen slutar den växa, och på våren fäller djuret den av sig självt.
Kylan avgör hur mycket djuren behöver den. Getterna på stäppen har levt med de här vintrarna i generationer.
Varför mongolisk kashmir är annorlunda
Mongolisk kashmir är inte finare än kashmir från Kina. Den kinesiska är faktiskt något tunnare. Skillnaden ligger någon annanstans. En studie av mongoliska getraser fann en genomsnittlig fiberlängd på 44,9 mm och en krusning på 61,9 grader per mm. Som jämförelse ligger kashmir från Kina på omkring 46 grader per mm. Forskarna fann också tydliga skillnader mellan kashmir från lokala mongoliska getter som går fritt på stäppen i ett hårt fastlandsklimat och kashmir från getter i intensivt jordbruk.
Längre och mer krusiga fibrer ger ett starkare garn. Det betyder en stickning som behåller formen bättre och noppar mindre. Genomsnittet för mongolisk kashmir ligger på omkring 16 mikron, vilket är förstklassigt.
På våren samlas den in
När djuren börjar fälla, oftast i mars och april beroende på trakt, kammas underullen ut för hand. Täckhåren får sitta kvar, eftersom djuren behöver dem resten av året. En get ger omkring 150–250 gram rå underull om året. Efter rengöring blir det mindre kvar, och det krävs ull från flera getter till en tröja.
En jak ger 300–700 gram underull om året, en kamel flera kilo. Därför är jakull och kamelull billigare än kashmir.
När vintern blir för hård
Mongolerna har ett ord för de vintrar då det går illa: dzud. Det händer när en torr sommar ger för lite foder och vintern sedan lägger snö och is över gräset, så att djuren inte kommer åt det. Vintern 2023–24 dog omkring 4,7 miljoner djur. Det var den sjätte dzuden på tio år.
För nomadfamiljerna betyder en dzud att de förlorar det de lever av. Många flyttar till Ulaanbaatar efteråt. Det är en del av historien bakom varje tröja, och ett av skälen till att vi vill veta mer om var våra producenter köper sin ull.
Hemma hos dig
Samma ull som håller en get vid liv i -30 grader är den du sveper om dig en kall novemberkväll. Den värmer eftersom den håller kvar luften, och den andas, så den är skön att ha om sig hela kvällen.
Se plädar i jakull · Se garn · Läs mer om kashmir, jak- och kamelull





