COP17 i Mongoliet – och varför det berör oss

Från den 17 till den 28 augusti 2026 är Mongoliet värd för FN:s COP17 om ökenspridning, torka och försämring av mark och landskap. Konferensen hålls i Ulaanbaatar under temat "Restoring Land. Restoring Hope." och handlar om hur landskap präglade av torka och markförsämring kan skyddas och återställas, så att de fortsatt kan utgöra grunden för människor, djur, livsmedel och lokal ekonomi.

Uppdaterad 1 augusti 2026

Vatten, gräs och öppna vidder är grunden för Mongoliets beteslandskap.
Vatten, gräs och öppna vidder är grunden för Mongoliets beteslandskap.

Undarmaa följer konferensen, och vi använder den som ett tillfälle att göra en statusrapport över vårt eget arbete.

COP17 handlar inte om kashmir som sådan. Men den handlar om det landskap våra material kommer ifrån: de mongoliska stäpperna och betesområdena, där väder, gräs, djur och människor är tätt sammanlänkade.

För oss är det ett tillfälle att förklara varför ursprung och transparens är viktigt i arbetet med mongolisk kashmir, yakull och kamelull.

COP17 sammanfaller med FN:s internationella år för betesmarker och pastoralism, IYRP 2026, som Mongoliet självt har drivit. Året fokuserar på betesmarker, nomadisk djurhållning och de lokalsamhällen som är beroende av dessa landskap. Det ligger nära våra material och den verklighet de kommer ifrån.

När materialet kommer från djur och landskap

Kashmir, yakull och kamelull är inte bara textilmaterial. De kommer från djur som lever i ett landskap där gräs, vatten och väder sätter ramarna.

Mongoliet är stort, glest befolkat, och det är stor skillnad mellan sommar och vinter. Många familjer lever fortfarande helt eller delvis som nomader, där djur flyttas mellan betesområden så att de kan hitta föda, och landskapet kan få lugn och ro att återhämta sig. Knappt 77 procent av Mongoliets yta räknas idag som försämrad i större eller mindre grad.

När klimatet blir mer instabilt blir detta system mer sårbart. Torra somrar ger sämre gräs, och hårda vintrar kan drabba djuren hårt. Vintern 2023–2024 dog mer än 7 miljoner djur i Mongoliet under en extrem köldkatastrof.

Det påverkar inte bara djuren. Det påverkar herdets familjers inkomst, den lokala ekonomin och de material Mongoliet är känt för.

Nomadiskt liv i Mongoliet bygger på anpassning till landskap, väder och säsonger.
Nomadiskt liv i Mongoliet bygger på anpassning till landskap, väder och säsonger.

Kashmir kräver eftertanke

Kashmir är en viktig inkomstkälla för många mongoliska herdefamiljer. Vid sidan av gruvdrift är kashmir en av Mongoliets mest kända råvaror. Landet är världens näst största producent efter Kina och levererar omkring 40 procent av världens råa kashmir.

Kashmir kommer från getter, och det finns idag cirka 23 miljoner getter i Mongoliet. Det intressanta är inte bara antalet, utan andelen: getter har traditionellt utgjort omkring en fjärdedel av besättningen, men utgör idag nästan 40 procent. Utvecklingen hänger bland annat samman med att kashmir är en viktig inkomstkälla för många herdefamiljer. Men när många djur använder samma betesområden kan det leda till press på landskapet – särskilt kring vatten, vinterbetesområden och områden nära städer eller infrastruktur. Det är en konkret utmaning som måste hanteras.

Många olika initiativ har lanserats genom åren, och det har lett till resultat, även om mycket fortfarande återstår att göra. Det blir fler kooperativ där nomader går samman och gör överenskommelser om hur betesrättigheter fördelas. Mer investeras i rådgivning och utbildning, och kashmirmärken och branschorganisationer arbetar med certifieringar som bland annat baseras på att antalet getter begränsas och att en god kvalitet skapas.

Kashmir kommer från getter som lever i de mongoliska betesområdena.
Kashmir kommer från getter som lever i de mongoliska betesområdena.

Varför bearbetning i Mongoliet är viktigt

Mongoliet har starka traditioner och stor kunskap om animaliska fibrer. Men en stor del av värdet skapas först senare i processen – när råmaterialet sorteras, tvättas, spinns, stickas, sys och säljs som färdig produkt.

När råvaran lämnar landet tidigt skapas en stor del av värdet också någon annanstans.

Därför är bearbetning i Mongoliet viktig. Ju mer av arbetet som kan ske nära ursprunget, desto mer av värdet, hantverket och arbetsplatserna kan stanna kvar i landet.

Hos Undarmaa försöker vi så långt det är möjligt att arbeta med produkter där både materialet och bearbetningen har en tydlig koppling till Mongoliet. Det skapar mer värde lokalt och stämmer överens med vår önskan att stödja mongoliskt hantverk, produktion och ansvarsfull användning av naturfibrerna.

Bearbetning i Mongoliet är en viktig del i att skapa mer värde nära ursprunget.
Bearbetning i Mongoliet är en viktig del i att skapa mer värde nära ursprunget.

Spårbarhet och samarbete

En central fråga är spårbarhet: Kan man se var råmaterialet kommer ifrån, vem som har arbetat med det och hur det rör sig genom de olika leden fram till den färdiga produkten?

Ursprung kan dokumenteras på flera sätt. Det viktigaste är att materialet registreras när det byter ägare och passerar genom nya led i kedjan. Om man kan spåra var materialet kommer ifrån blir det lättare att kontrollera vem som gör vad och att visa att materialen inte bara har en berättelse, utan också dokumentation bakom sig.

Vi arbetar bland annat direkt med Eeltei Baylag och Munkbumuud, där ursprung och spårning har hög prioritet. Vi har också indirekta kopplingar genom leverantörer som Dulaan Cashmere och Tenger Yurtunts, som använder garn från SFA-certifierade fabriker. Sustainable Fibre Alliance (SFA) arbetar med standarder, utbildning, djurvälfärd, betesmarksförvaltning och dokumentation för kashmir.

Det betyder inte att allt är fullständigt dokumenterat i alla led. Det är inte heller alltid så enkelt som man kunde önska. Men det är en viktig riktning: mer transparens, mer kunskap om ursprunget och mer ansvar i de val vi gör som ett litet företag.

Vår utgångspunkt

Hos Undarmaa arbetar vi med kashmir, yakull och kamelull från Mongoliet i små partier.

Vi arbetar med producenter vi har känt under många år, frågar om ursprung och bearbetning, och prioriterar produkter som kan användas länge. Vårt fokus är på kvalitet snarare än volym, större transparens och respekt för materialet.

Frågor och svar

Vad är COP17?

COP17 är FN:s 17:e partskonferens under konventionen om bekämpning av ökenspridning. År 2026 hålls den i Ulaanbaatar i Mongoliet från den 17 till den 28 augusti och handlar om torka, markförstöring, betesmarker, vatten och livsmedelssystem.

Deltar Undarmaa i COP17?

Nej. Vi har ingen roll i konferensen och deltar inte. Vi följer den utifrån och använder den som ett tillfälle att göra en statusrapport över vårt eget arbete.

Varför skriver Undarmaa om COP17?

Eftersom konferensen handlar om det landskap våra material kommer ifrån. Kashmir, yakull och kamelull är kopplade till djur, människor och betesmarker i Mongoliet. Vi är samtidigt en kommersiell aktör som köper och säljer dessa material, och det är en del av bilden.

Vad betyder kashmir för Mongoliet?

Kashmir är en viktig inkomstkälla för många herdefamiljer och en av Mongoliets mest kända råvaror. Men som alla andra material har kashmir avledda effekter. I Mongoliet handlar det bland annat om betesmarker, djurhållning, lokal bearbetning och spårbarhet.

Vad gör Undarmaa konkret?

Vi arbetar med små partier, väljer producenter vi känner, frågar om ursprung och bearbetning och försöker använda leverantörer där det arbetas med spårbarhet, certifiering eller bättre dokumentation. Det är ett arbete som utvecklas steg för steg.

Källor